Denna och förra veckan har de varit påsklov här hos oss. Förra veckan tuffade på ganska som vanligt med Kindergarten och Osternbetreung (påskfritids) men denna vecka har hela familjen varit lediga! Vi satsade på en hemestervecka med en massa härligheter, vandring till exempel.
Vi är verkligen inga stora påskfirare som målar och äter ägg, byter till påskgardiner och dukar upp påsklunch och så. Nu efter påsk hittade jag en gammal fryspåse med några tovade hönor. Det ger en bild av vår påsknivå ungefär. När påsen med hönorna hittades kändes det liksom överspelat med påsken. Så nej, det blev inte mycket påskpyntat hos oss.
Påskharen däremot är det några i vår familj som har stenkoll på. En av oss har till och med under flera år på frågan ”Vad ska du jobba med när du blir stor?” svarat Påskhare. När de som har koll på hur påsken bör firas i vår familj informerade mig om hur jag skulle fixa detta kunde jag inte med att säga ”äsch, måste vi?”. Jag brukar säga så om saker man gör bara för att andra gör det. ”De med koll” har såklart även koll på att det krävs en vuxens engagemang för att Påskharen ska kunna jobba så det var bara att sätta igång.
De storslagna planerna om en skattjakt i skogen med ledtrådar och skattgömmor på påskafton krymptes sakta ner till en snabb påskäggsletning på en alpsluttning uppe i bergen på Påsktisdagen. Eftersom även tisdagen har ett påsknamn här så räknar jag det som att jag klarade mitt uppdrag innan påsken var över, eller hur?
Påskäggsletandet detta år blev av en friluftsig alpmodell. Folieinlindade chokladägg och walkie-talkies användes, det funkade finfint! Barnen utrustades med en av våra kommunikationsradios och skickades sen iväg för att kolla så vandringsleden såg bra ut längre fram. När de var utom synhåll letade vi reda på några bra gömmor för äggen och anropade sen barnen. Jag tyckte in knappen och berättade att ”Vi har hittat något märkligt här så ni måste komma tillbaka, kom.” Det knastrade till i radion och ett glatt barn frågade ”Har påskharen varit där eller mamma? kom”.
Efter lite skuttande, kasande och klättrande på alpsluttningens vårbruna gräs hittades äggen. Chokladäggen som hade hunnit bli lite solvarma avnjöts sen vid en utkiksplats med panoramautsikt över den dal vi haft nedanför oss under hela vandringen. En grön dal, berg med vita toppar, en blå himmel, en värmande vårsol och några chokladägg, det blev vårt påskfirande det.
Det blev ju världens bästa och finaste påskfirande!!
Mitt påskpynt ”frös inne” i influensa, men jag tröstar med mig med att påsken var så tidig i år, så inga vårkänslor hade spirat ändå. Jag spar mig till nästa år. Då är påsken betydligt senare (mitten av april) och det tackar vi för.
Nu ska jag flytta lite grejor från Evatorp till Gullspång.
Kram
Det går tydligen lika bra att fira påsk utan påskattiraljer har jag hört 🙂
Det låter jättemysigt! Vilken kul grej! Vi fick inte heller upp nåt påskpynt i år, fick inte upp låset 😉 så kan det vara… Men svenskt påskgodis blev det iallafall.
Ni kommer ha glömt bort typ hälften av vad ni har i den där containern (om det är den du menar påskpiffet ligger i?) 🙂 Svenskt påskgodis går ju inte av för hackor! Vi fick nöja oss med chokladägg från Milka, det fick duga 😉
Vi gjorde missen att göra en stor grej av påsken när sonen var liten. Han hade önskat sig en stor – och därmed även väldigt dyr – LEGO-historia som vi köpte. Vi la den under en gran i trädgården och sedan gjorde jag en snitzlad bana med påskfjädrar från yttertrappen ch runt hela trädgården (vi hade en stor trädgård på drygt 2000 m2) och sedan:
– Vad är det där? Det ligger något där ute! En fjäder?
Sonen hade jättekul! Vi med! Men sedan har ju då förväntan varit hög varje år men vi har krympt den till att i år vara ett minimum. Det finns inga vanliga svenska påskägg här i Spanien och det stora han hade ligger magasinerat.
Er idé med att leta i backarna var härlig! Och man ser hur ålders insikt slåss med önskan om att fortfarande vilja tro. Precis som med Jultomten.
Vi har medvetet undvikit att hypa alla tillfällen det vankas paket eller presenter faktiskt. Det blir helt enkel inte bra i vår familj av olika anledningar. Det behöver ju inte innebära att man inte firar för det är ju jätteroligt! Vi måste bara se till att det görs under andra formen än att skapa en upptrissad stämning som lätt flippar ur. Att göra spännande saker och små överraskningar tillsammans har varit ett jättebra sätt att lösa det på 🙂 Det verkar vara strunt samma att alla vet att tex påskharen är på låtsat, ha ha! 🙂
Jag är aldrig uppväxt med någon påskhare. Är inte det mera tyskt??
Men jag vet att det förekommer stor i Sverige också nuförtiden.
Härliga vyer du bjuder på.
Påskäggskram 😉
Jag minns inte heller någon påskhare när jag växte upp på 80-talet i Uppland faktiskt. Det kanske är ett amerikapåhitt som kommit starkare i de delar i Europa som inte haft det som tradition historiskt sätt? Det kan vara väldigt lokala variationer vad gäller påskharetraditioner också tror jag. Olika familjer har tex olika påskharestorys 🙂 Jag gillar påskharen för att hen är så orimlig. En hare som jobbar (bara det!) med att värpa och gömma/dela ut folieinlindade chokladägg eller godisfyllda pappersägg, perfekt sagofigur! 🙂