På väldigt många bloggar såhär inför bytet till nytt år finns årskrönikor i olika varianter att läsa. Någon sådan får ni inte av mig. Inte än på ett halvår i alla fall.
Det är aldrig riktigt meningen men det råkar ofta bli att jag gör på mitt eget sätt med saker och ting. Jag gör sällan särskilt udda saker och många gör säkert som jag men ibland känns det lite som att jag stannar upp mitt i strömmen och ser alla som kommer emot mig i motsatt riktning. Ibland får jag syn på någons huvud som också sticker upp ur strömmen och av någon anledning också står vänd åt fel håll, dessa människor känner jag lite samhörighet med.
Det jag vill komma fram till i svamlet är att ni inte får någon årskrönika av mig såhär i slutet på 2015. Vi har haft ett intensivt år med många upplevelser, både bra, läskiga, roliga, tråkiga och fantastiska men någon summering blir det inte ännu. Det där med att summera året som gått började jag göra på min födelsedag istället i år, så ni får vänta ett halvår ungefär. En årskrönika som utgår ifrån mig och min födelsedag är ju förstås lite egocentrerat men det är som med många andra saker jag gör, på mitt eget sätt.
Jag gjorde inte mycket till årskrönika heller, eller ok, en extremt kort då 😉 Önskar (igen) Gott Nytt år!
Att gå sin egen väg kan aldrig vara fel. Gott nytt år på dig!
Jag gör krönikan mest av ”eget intresse”, tycker det är intressant att summera tid som gått och fundera igenom vad man har för ambitioner inför tid som komma skall…. Lite som ett utvecklingssamtal med mig själv… Och det kan man ju göra när som helst, och blogga om eller inte 🙂
Nej jag skrev inte heller någon årskrönika eller vad man ska kalla det. Det är ju bara att skrålla bakåt i bloggen om man inte minns eller inte läst!
Ja lite eget ansvar får väll läsarna ta faktiskt 😉 Allt kan man väll inte servera dem?