Fotolek – barn berättar och gestaltar sagor i naturen

Fotolek var en workshop för barn och deras vuxna som jag höll för Friluftsfrämjandets ledarvecka i Idre Fjäll för ett tag sen. Idag tänkte jag berätta lite om tankarna bakom den och hur du själv kan fotoleka med dina barn eller med din barngrupp. Välkommen in i sagans friluftsvärld!

En palett av berättelser att fantisera vidare kring

Att få fantisera, leva sig in i någon annan och annans värld, träna på att ta någon annans roll och se dess perspektiv är dunderviktigt att kunna. Att få höra berättelser om andra och annat som inte tillhör ens egna omedelbara närhet vidgar vår verklighet och ger en palett av ämnen att själv fantisera vidare på.

Att få spännande berättelser berättade för sig skapar nyfikenhet på vad som finns bakom hörnet, i både berättelsen och verkligheten. När man lever sig in i berättelser ger dem en hela tiden chanser att känna känslor som glädje, sorg, spänning och rädsla under trygga omständigheter, det är ju bara i berättelsen. Att berättas för och berätta och fantisera själv är alltså ett viktig träningarena för att lära känna livets alla känslor. Superviktigt, eller hur?!

Sagor och berättande – oändligt viktigt!

Att jag som pedagog ser det självklara i barns rätt till berättelser, fantasi och sagor är kanske inte så förvånande, jag har trots allt en hel del högskolepoäng i just detta ämne. Men eftersom jag, som många andra, får till mig rapporter om hur tiden vuxna läser, berättar och fantiserar med barn i sin närhet minskar vill jag dra mitt strå till stacken och göra det enklare för fler att göra något åt det.

Inte som ytterligare ett ok med saker man måste pressa in i livet för att lyckas uppfostra vettiga samhällsmedborgare. Utan genom att tipsa om roliga aktiviteter i naturen där vuxna och barn gör spännande saker tillsammans. Då på ett magiskt sätt trollar man ihop fantasi, gemenskap, rörelseglädje, naturupplevelser, språkträning och en massa bra saker vi behöver i livet. Smart va?

Fotolek – en workshop för barn i ALLA åldrar

Tanken till den här workshopen väcktes när jag och min bloggkollega Helena (Oh, Darling) var ute och fotolekte med hennes Arkiv X-figurer i en vitsippeskog. Det var så roligt att göra små berättelser med naturen som scen att jag direkt började fundera på hur jag kunde göra detta med yngre barn. Resultatet blev ett enkelt koncept som fungerar om man har barn i 2-årsålder och uppåt.

Vad behövs för att fotoleka?

• Deltagare, gärna fantasi- och berättarsugna .
• Rekvisita – t.ex. figurer att bygga en handling kring. Jag har valt plastfigurer men figurer av t.ex. naturmaterial går såklart finfint det också.
• Kamera – att ta kort på ”scenerna” med. Självklart går det bra med en mobilkamera, Ipad eller liknande. Eller ingen alls om man hoppar över momentet att föreviga scenerna.

Deltagare – i smågrupper

Vill man göra detta med många barn på en gång går det såklart. Man behöver dock dela gruppen i mindre och ha en kamera/Ipad eller liknande per smågrupp. Varje smågrupp tänker jag bör vara max sisådär 4 barn i varje innan det blir alltför svårt för alla att göra sin röst och vilja hörd.

Anledningarna till att det är bra om barnen är flera i varje grupp är att det kräver samarbete och förmåga att lyssna och resonera tillsammans. Vilka figurer ska vara med i vår scen? Vad ska de göra? Ska vi ha en scen eller ska vi göra en händelsekedja med flera?

Det här är med samarbete och att resonera sig fram till saker gemensamt är kanske inte något man tänker så mycket på som förälder att medvetet träna sina barn på. Men som pedagog tänker man på vad de aktiviteter man erbjuder barnen har för förankring i läroplanen. Utifrån det väljer man kanske olika upplägg och modifierar aktiviteten utifrån vad man valt ut för läroplansmål att arbeta med just då.

Ett alternativ (om tex bara en kamera finns) är att en smågrupp i taget arbetar med sina figurer och berättelser som de tar kort på.

Rekvista – det roligaste av allt

Det är rekvisitan som gör fotoleken extra rolig. Man kan för all del göra figurer av naturmaterial, det kan bli väldigt effektfullt! Men den här gången tog jag med mig plastfigurer som helt tydligt och uppenbart inte hör hemma i naturen. Det är det som gör det lite roligt.

Med mig hade jag dinosaurier, savann- och ladugårdsdjur och ett gäng smurfar. Det är inte särskilt speciella leksaker på något sätt men när de placeras högst upp på en stubbe, i den ljungdjungeln eller tillsammans med djur som inte lever tillsammans i verkligheten blir det spännande.

Kamera – att fånga berättelserna med

Att fotoleka handlar inte om att skapa perfekt välkomponerad fotokonst med skärpan på rätt ställe. Det handlar om att stimulera lek, fantasi och berättande i naturen. Därför behöver man ingen högkompetent kamera utan det räcker gott och väl med en mobilkamera, en Ipad eller liknande.Har man inte tillgång till någon sorts kamera faller inte konceptet. Då leker man, fantiserar, bygger scener och berättelser ändå, utan att ta kort på det.

En tanke med att ta kort på scenerna man bygger upp är att sen kunna återberätta och kanske fortsätta att fantisera kring berättelserna i bilderna. Att använda dem som en hjälp att minnas vad ni gjorde där ute i skogen för att ta upp tråden senare och prata om hur spännande det va. Att prata gemensamma minnen, berättelser och anekdoter är de inte bara gamla lumparkompisar som gillar – det gör vi alla.

Se så – ut och fotolek nu!

Jag hoppas nu att du blivit lite nyfiken på att berätta, fantisera och gestalta berättelser i naturen. Tänk på att det ska vara enkelt så packa inte med dig 100 figurer (som jag när jag skulle ha workshop för 15 deltagare) utan börja med några som du tror är lätta att fantisera ihop en berättelse om. Eller tvärt om, ta med några som vid första tanken verkar svåra att få ihop något av, det kan bli väldigt fantasifullt.

Något jätteviktigt att komma ihåg är också att EN bild kan innehålla en hel berättelse. Lockas inte att tänka så vuxet att varje händelse i berättelsen behöver illustreras med en bild. Vill man göra flera scener är det såklart jätteroligt men verkligen inget måste, det är inte det som är det viktiga.

Det viktiga är att komma ut i naturen, fantisera, leka, samtala, berättat och skratta. Bilderna bli en bonus att ta fram en tråkig novembertisdag när känslan av sommarens värme och evighetslånga lek behöver plockas fram.

Ett stort lycka till med ditt fantiserande och berättande i naturen!

Vill du ha fler tips på roliga aktiviteter att göra med barn i naturen kan du kika i kategorin Lekar i naturen.