Den första mars startade utmaningen Blogg100 av Bisonblog. Den gick ut på att alla deltagare skulle skriva 100 inlägg på 100 dagar. Det var ingen tävling utan mer en arbetsmetod för att få fart på sitt tänkande och skrivande samt samla bloggare mot ett gemensamt mål. Nu när jag återhämtat mig lite efter utmaningen och den lilla bloggkris som blev när jag flyttade bloggen under de sista dagarna, kommer här en liten utvärdering.
Hur gick det för mig? Det gick jättebra men delvis av eget beslut skrev jag inte 100 inlägg på 100 dagar. Jag som person vill att saker ska hända gärna igår så att vänta med att flytta Lanclin till eget webbhotell tills utmaningen var slut fanns inte med på kartan. Jag tänkte nog ärligt talat inte ens på det, då skulle jag ju få vänta i flera dagar med det (inget för mig). Detta resulterade i slutänden i att bloggen låg nere några dagar och att klara utmaningen sket sig därför bara några snöpliga dagar innan målgång. Lite synd men det var ju ingen tävling och ingen annan än mina (och kanske några av min mans) nerver tog skada av det. Jag har lärt mig att leva med att det råkar bli lite impulsivt ibland och jag lyckas oftast att avvärja de situationer då det gör större skada än nytta. Inga skada skedd och nu bloggar jag på som om inget har hänt.
Vad jag vann på det? Att vara med i Blogg100-utmaningen vann jag ändå jättemycket på! Jag har kommit in ett bra skriva-inlägg-tänk, får inläggsidéer dygnet runt och har skaffat mig rutiner för att ta vara på idéerna på ett praktiskt, strukturerat och överskådligt sätt. Jag har producerat ett stort antal inlägg som leder hit besökare från Google varje dag vilket i sin tur lett till att besöksantalet har gått upp flera 100%. Jag har gått med i yrkesnätverket Better Bloggers, gjort mig en enkel logga, köpt ett dommännamn och flyttat bloggen till ett eget webbhotell. Ännu är Lanclin en pytteliten blogg så för mig som vill att saker ska hända igår är det en ypperlig terapi. Att bygga upp en blogg tar lååång tid. Det ligger mycket arbete bakom med skrivande, fotande, urval, strukturering, nätverkande med andra bloggare, svara på kommentarer, läsa och kommentera andras bloggar och så vidare i oändlighet. Allt detta utan att tjäna ett öre i pengar men miljoner i inspiration, skrivglädje, fotoglädje och kreativitet.
Vad händer nu då? Nu fortsätter jag där jag är. Det kommer antagligen inte att komma inlägg varje dag, det får vi se. Jag har en del halvfärdiga inlägg som står i kö vilket jag kommer att fortsätta att ha för att ha en inläggsbuffert. Vissa inlägg får några nya ord då och då och några väntar på rätt tillfälle att publiceras bara. Det här med publiceringstaktik är en hel vetenskap. Jag har valt att inte stora min blind på när, om vad och hur ofta jag ska publicera, det får bli som det blir. Kanske tar jag steget och blir ännu mer strukturerad i framtiden.
Det är alltid roligt att få ta del av dina funderingar på bloggen. Allt annat är givetvis också roligt att läsa. Du skriver jättebra, det har du alltid gjort. Kram
PS Blogger krånglar som bara den för mig. Troligen beror det på att jag borde byta web-läsare. Jag kanske också byter till WordPress!? DS
Bra att du kände att det gav dig ideer om bloggandet! Själv känner jag inget behov av en sån utmaning – och om man hoppar över att blogga en dag eller två, vad gör det egentligen?
Nej det var ju det som var så bra, att det inte inte gjorde ett dyft 🙂 Hade jag haft chans att vinna något däremot kanske jag hade hiat mig lite med att flytta bloggen dock 😉 Utmaningen fick verkligen fart på mitt bloggtänk och trots att jag har en del kvar att lära (typ mycket) känner jag att det tog ett skutt framåt!