Varför firar vi Lucia?

Idag firar många i Sverige Lucia, kanske du också? Vet du vad du egentligen firar och varför? Möjligtvis spelar det ingen roll varför för dig men det kan vara lite roligt att få veta lite om hur traditionerna uppkom och utvecklades kanske? Sätt dig till rätta med en lussebulle att mumsa på medan du läser för detta blev lite långt.

I flera av luckorna i denna julkalender har jag ju försökt ta reda på lite av bakgrunden till några av våra svenska traditioner. Jag har gjort ett försök med Luciatraditionen också men det var inte varit lika lätt. Luciafirandet i Sverige verkar ha en något spretig historia och firas av en rad olika anledningar, både religösa och hedniska. Det verkar även som att den svenska traditionen har en liten koppling till Tyskland passande nog. Här kommer mitt försök att reda ut det här med det svenska luciafirandet lite, observera att det inte är en heltäckande bild av de olika uppfattningarna om luciafirandets historia.

Varför just den 13 december?
En vanlig missuppfattning är att vi firar Lucia den 13 december för att helgonet Lucia dog den dagen. Det stämmer inte. Anledningen till att vi firar något den 13 den december är att vintersolståndet på medeltiden låg kring detta datum. Det är lite invecklat men har att göra med att vi fram till 1753 avvände den julianska kalendern som till skillnad från ett solår som är 365,2422 dagar räknade att ett år var 365, 25 dagar.

Vad har vintersolståndet med saken att göra?
Under medeltiden inföll alltså vintersolståndet, vinterns motsvarighet till sommarsolståndet då vi firar midsommar, i samband med Luciadagen och Lucianatten var då årets längsta natt. Enligt folktron var denna natt en natt då övernaturliga krafter var i rörelse. Djuren kunde tala och barn som hade hittat på bus skulle passa sig så de inte blev bortrövade. Alla förberedelser inför jul skulle vara klara och man firade med att äta och dricka lite extra.

Varför har Lucia namnsdag den 13 december då?
Anledningen till att Lucia har namnsdag idag har man tolkat som att man trodde att det var Lucifer som härjade under vintersolståndet och namnet Lucia fick på grund av ljudlikheten dagens som sin. Detta är gissningsvis anledningen till att helgonet som också heter Lucia firas idag.

Vad är en Lussevaka?
Eftersom att man förr enligt folktron trodde att onda krafter var i rörelse under lussenaten höll man sig vaken. Man trodde helt enkelt att det var farligt att sova för vad kunde hända annars? Ungdomarna hade sin egen tradition på årets längsta natt, lussenatten. De gick runt mellan gårdarna i byn för att sjunga visor, skrämmas och skämta lite och kanske få lite slantar och presenter. Ungdomarnas lussevakor nuförtiden är alltså inte helt olika de dåtida men nu har de nog mer karaktär av lussedanser som beskriv längre ner. Halmen vid lussedanserna har dock byts ut mot mer alkoholhaltiga drycker nuför tiden tror jag.

Varför är våra Lucior klädda som de är?
I Tyskland fanns en tradition där en flicka kläddes med vitt ”nattlinne” och ljus i håret för att vara ”Christkindlein”, ett Jesusbarn. Ljusen skulle föreställa en gloria och traditionen snappades senare upp bland de högre stånden i västra Sverige. År 1764 är första gången en Lucia lik den vi är vana vid i dag omnämns i text, inte helt olik Tysklands Christkindlein. Det är i Skövde och beskrivningen säger att det är en vitklädd kvinna klädd med vingar på axlarna och med ljus i håret som kom med lussefika till gårdens folk under lussevakan. Med tiden ”försvinner” vingarna och seden sprids från landskapen runt Vänern till studentstäderna via de västsvenska studentnationerna. Eftersom det då inte var tillåtet för kvinnor att plugga fanns inga kvinnor i de luciatågen, bara män. Det röda sidenband som våra Lucior numera har om midjan sägs vara en symbol för Lucias martyrdöd. Förutom det har den svenska lucian egentligen väldigt lite med helgonet Lucia att göra.

På slutet av 1800-talet, 1893 tog Skansen upp luciatraditionen i sitt arbete att bevara gamla svenska traditioner. Vårt moderna luciafirande blev sen jättepoppis när tidningen Stockholms Dagblad arrangerade en luciatävling 1927. Den traditionen, att anordna luciatävlingar, spred sen snabbt över hela landet och finns i många städer kvar än idag.

Vem var helgonet Lucia?
Lucia föddes på Sicilien på 280-talet, i Syrakusa. Hon dog en martyrdöd vid 20, 25 års åldern och blev ett katolskt helgon för de blinda.

Firar vi helgonet Lucia när vi går i eller ser ett Luciatåg?
I regel inte. Anledningen till att du går i eller vill se ett luciatåg vet dock bara du själv. Om du firar helgonet Lucia, vintersolståndet, din födelsedag, första-lussebulls-ätar-dagen eller något annat medan du njuter av det vackra luciatågen vet bara du, alla alternativ är fritt fram.

Har det katolska helgonet något med vår skandinaviska Lucia att göra?
Inte mycket. Eftersom helgonet Lucia faktiskt inte haft någon större roll i svenskt högtidsfirande historiskt sett så har hon heller inte mycket att göra med de första Lussegubbarna och Lussegummorna. Ungdomar kunde under lussetiden (vintersolståndet) arrangera lussedans och Lussebruden var utklädd i långhalm och hade ett halmband runt midjan. Med henne kunde alla dansa tills halmen föll av och det var på den tiden ingen ära att få vara lussebrud då ryktet gick att hon var ”lätt på foten”.

Jaha, men firas inte helgonet Lucia alls egentligen?
Jodå, i den svenska kyrkan är Lucia en helgondag och firas med luciagudstjänster. Svenska kyrkan är ändå en relativt modern kyrka och firar med moderna luciatåg trots att dessa egentligen inte har någon kyrklig förankring historiskt sett. Helgonet har ju såklart en kyrklig förankring och firas som andra helgon, med eller utan luciatåg.

Svenska kyrkan
Högtider