Efter att ha lämnat den lilla staden Augustow i nordöstra Polen tog vi siktet på vår hemstad Ingolstadt i Bayern. Körtiden mellan de båda städerna är dock 12 dryga timmar så någonstans behövde vi göra ett sovstopp. Det blev i tyska Dresden. 

På någon av hotellbokningssidorna på nätet hittade vi det lite annorlunda och coola vandrarhemsliknade hotellet Pöppelmann Shiffsherberge-hotel i Dresden. Det ryms i en båt som byggdes 1963 på varvet Roßlau och användes på floden Elbe under namnet Karl Marx fram till 1988. Båten ligger nu fast förankrad vid Elbes stand i Dresden och den 70 meter långa båten rymmer 90 bäddar i 34 hytter.

Den första som mötte oss på båten var en svensk kille som arbetande där. Han började prata tyska med oss men när barnen gått ut på däck för att spana efter den bäver han berättade bodde bredvid båten frågade han om vi skulle ta incheckningen på svenska istället. Vi blev väldigt överraskade när han plötsligt började prata svenska men kanske inte jätteförvånade, det bor ju trots allt en herrans massa svenskar här i Tyskland!

När vi hade fått nyckeln och letat oss upp för den otroligt branta trappan till övre deck och vidare in i den smala korridoren hittade vi vårt 5-bäddsrum, med utsikt över floden. Det var nog den mysigast hotellrumsutsikten på riktigt länge faktiskt. Alldeles stilla och blankt vatten, bara några änder som guppade förbi där utanför. Rummet var enkelt med våningssängar, handfat, spegel och lite garderober, ungefär som på ett vandrarhem. Toaletter och dusch fanns i korridoren och var rena och fräscha.

På en pall i rummet låg varsitt par öronproppar så jag anade lite att vi hade hamnat i partykvarteren av Dresden. Allt kändes dock så väldigt lugnt och fridfullt i området kring båten så jag log lite för mig själv när jag såg dem. Senare på kvällen när det var dags att nana kudden så visade det sig att de där gula gummibitarna kom väl till använding. På andra sidan floden var det både kalas, galej, party och fest med discotekno, sådär på sedvanligt tyskt kalasvis för att utrycka mig som den gamla tant jag kände mig som. Barnen somnade och sov dock som stockar så att så himla farligt kan det inte ha varit, jag börjar bli gammal och känslig helt enkelt.

När vi senare kvällen hade gått ner på nedre deck vinkade killen i receptionen till sig oss och sa att bävern var ute och visade sig. Vi skyndade dit och mycket riktigt, där var den! Jag var inte tillräckligt snabb upp med kameran innan den försvann i vattnet men vi såg den och den var fin. När den simmade bort längs med strandkanten i skymningen tänkte jag att den faktiskt inte var helt olika vår hund Chio när hon simmar. Men hon sågs senast någon minut tidigare ligga och sova uppe i vår hytt. Det kändes som bevis nog och jag kunde bekräfta för mig själv att jag hade sett en bäver i frihet för första gången.

Frukosten på Pöppelmann Shiffsherberge-hotel var helt ok, inte mer. Med tanke på att de var mer ett vandrarhem än hotell så fick frukosten godkänt. Det fanns några olika sorters bröd, yoghurt, ost, köttpålägg, kokta ägg, juice, kaffe, te och de vanliga frukostsakerna, varken mer fler mindre. Det kändes dock helt i linje med den övriga standarden och var inget vi blev besvikna över.

Vad tyckte vi om Pöppelmann Shiffsherberge-hotel? Vi gillade det och skulle nog kunna tänka oss att bo där igen om vi har vägarna förbi Dresden. Vatten är ju mitt element och jag är inte så knusslig med att boenden vi bor på när vi reser alltid måste ha så hög standard, en lagom blandning är bäst. Öronpropparna fyllde ju sin funktion och visst måste väll ungdomarna få kalasa lite utan att en 33 årig tant ska klaga?

Vanliga hotell har vi bott på fler än vi hållit räkningen på så detta var verkligen ett roligt alternativ. Det var solklart den bästa hotellrums- och frukostutsikten vi haft på länge, stort plus för det. Ett stort plus var även den bävern som bor precis intill, men det kan väll knappast vara hotellets förtjänst?

Alla inlägg om vår roadtrip runt delar av Östersjön hittar du under etiketten

Roadtrip runt Östersjön.