När Lanclin blev hackad härom dagen blev jag tvungen att rota, fixa och trixa i diverse arkiv, på gott och ont. Min första instinkt var att radera de få pinsamt dåliga inläggen jag hittade men nä, de tillhör ju Lanclins historia ju.
Lite skämskudde-varning.
Egentligen vill jag inte kännas vid de inlägg som skrevs för länge sen och som dessutom blivit lite förstörda när jag flyttade allt material till ett eget webbhotell förra året men de tillhör ju som sagt Lanclins historia och det vill jag ju inte kasta bort.
Korta, torra texter med små bilder (som i ju och för sig inte var små från början) är något som gäller ganska genomgående för de inlägg jag skrev för sisådär 5 år sedan. Lite skämmigt när man ser dem nu men jag väljer att se på den förbättring som blivit istället, det känns lite bättre så.
Som ett bloggmuseum.
De får nu ändå ligga kvar i arkivet, vara lite bloggmuseum och illustera Lanclins utveckling. Det har hänt en del på många fronter under de här ungefär 10 åren som jag bloggat på olika bloggar. Men det är dock inte förens nu, de senaste 2 åren, som jag steppat upp kvalitén en aning, börjat nätverka med andra bloggare och lärt mig MASSOR. Bättre sen än aldrig kan man tycka men nu är jag på G!
Jag fortsätter att skriva historia.
Ibland funderar jag på vad jag kommer att tycka om de inlägg jag skriver nu, om 5 år. Kommer jag att sitta och le lite åt mina inlägg om giraffer, konstiga tyska traditioner och knasiga skolregler? Det återstår att se och tills dess fortsätter jag att fylla på Lanclins arkiv med historia, hoppas att ni vill fortsätta att läsa den.
Några av de pinsamma inläggen innehöll ändå några goa bilder som har sisådär 6 år på nacken, de här till exempel. 
Det är ju rätt häftigt att se sin egen utveckling när man tittar tillbaka på äldre blogginlägg. Inte alltid man har så ”konkreta bevis” för att det går framåt för en… Dock har jag raderat en del som känts lite väl inaktuellt, men annat får ligga kvar.
Ja det är faktiskt lite roligt att titta tillbaka och se att utvecklingen i textbyggnad, språk, bilder, bildtexter och sånt faktiskt utvecklats till det bättre. Jag har raderat ytterst få genom åren, bara de som ”gått sönder” helt, ”tappat bort” sina bilder i flyttar osv och inte går att reparera.
Jag har märkt på senaste tiden att jag tvekar inte att länka till vissa inlägg som är riktigt gamla. Skriver någon ursäktande förtext att ”från bloggens första tid” etc.
Fast jag kommer aldrig att radera, möjligen skriva om lite.
Jag ska nog försöka ta mig tid att piffa till de inlägg som jag egentligen skulle vilja länka till ibland 🙂 Det ger ju även bra SEO att uppdatera inlägg så det är ju inte bara för att slippa skämmas 😉
Du har verkligen blivit duktig på att få dina berättelser så närvarande för oss som läser. Alltid lika roligt. Vilka goa bilder på barnen. Kram!
Tack Eva! Jag gör mitt bästa för att hela tiden utvecklas 🙂
Tycker absolut att du ska behålla det du har. Det är väl kul att se utveckling och helt okej att inte vara proffs för några år sen?