#kvinnligaäventyrare samlar friluftssystrar.

Just nu pågår en kampanj för att uppmärksamma kvinnliga äventyrare. Den görs  i ett samarbete mellan Morakniv och min bloggkollega Angeliqa på Vandringsbloggen. Ett hejans bra initiativ om du frågar mig!

Ett helt gäng frilufsiga kvinnor har frågats om vad som är äventyr för dem och på kampanjens egen sida kan man läsa mer om dem och vad de svarade. Hade jag blivit tillfrågad hade jag svarat något i stil med det här:

Äventyr för mig är att upptäcka det okända, det vi inte vet något om. Att rulla undan en stock för att se vilka smådjur som bor där under, att se om blåbären är godare i dungen bakom kröken eller klättra upp i ett träd för att se hur skogen ser ut ovanifrån. Det är äventyr för mig och det vill jag vill att framför allt barn ska få uppleva. Jag vill visa att äventyr inte bara finns ”någon annanstans” dit vi vuxna ofta vill åka utan här och nu där det som kallas livet pågår. Det är inte för inte som den här bloggen heter som den gör.

Det kan låta så himla präktigt och politiskt korrekt men det är precis så jag ser det. Jag tycker ju som ni kanske märkt att vi har väldigt mycket att lära av hur barn ser och upplever saker så givetvis hade mitt svar speglat det. Ska vi lugna ner den sjukliga hetsen som vevar runt vårt samhälle i en ruskig fart så måste vi hjälpa våra barn att inte slungas med. Punkt.