På ”vår” Kindergarten finns tre grupper, Kleine, Mittel och Große vilket syftar på barnens åldrar. Det finns i huvudsak 4 rum utöver det gemensamma ”badrummet” på förskolan, Teaterraum, Kreativraum och Bau- und Brotzeitraum (bygg och matrum) och en stor hall där alla förskolans barn har sina kläder, skor och ryggsäckar. Varje rum har som man kan gissa sina respektive teman eller funktioner. Alla barn har sitt hemvistrum men får röra sig fritt mellan funktionsrummen när det inte är samling eller ”projekttid”. Det får dock inte materialet göra, det stannar i respektive rum.
I Teaterraum finns ett litet loft man kan klättra upp i och titta ner genom ”fönstrena”, en mjuk myshörna att leka eller läsa i, ett bord att spela spel på, en trappliknande sitta-och-läsa-böcker-möbel, en matta att leka och spela spel på. Under loftet finns ett lekkök och möjlighet att leka affär. I rummet finns även ett riktigt kök (utan spis) i barnstorlek. Väldigt pedagogiskt och fint gjort men jag vet inte vad det brukar användas till. Diskbänk, vattenkran, underskåp och överskåp är anpassat i storlek och höjd för barn i förskoleåldern. I Teaterraum har die Kleine Gruppe sin hemvist vilket betyder att de har sin morgonsamling och sina portfoliopärmar där tex.
I Kreativraum finns det målarfärger, play-do-leror, pärlor, papper, olika sorters pennor, saxar mm mm. De stora borden med plats för många barn är i barnhöjd som överallt. Här har die Mittel Gruppe sin hemvist med samlingar, portfoliopärmar osv.
I Bau- und Brotzeitraum är delat på två med halvhöga rumsavdelare med förvaring från ena hållet. I halva rummet kan man bygga med gigantLego (varje 6-pluttig bit är ca 25cm lång och gjord i hård gummi) och olika små fordon. På den delen ligger stora mattor för att minska ljudnivån.
På den andra delen står två stora matbord där alla barnen äter sin Brotzeit och de barn som äter lunch på förskolan gör det där. Eftersom långt ifrån alla får plats vid borden är det lite som drop-in när alla barn ska äta sin Brotzeit på förmiddagen. Till lunch är det inte så väldigt många barn kvar så då blir varje grupp ett matlag. Ett matlag i taget äter och die Kleine Gruppe börjar. Till detta rum finns också ett förråd med pussel och annat knep och knåp som barnen kan sitta och göra själva eller med en eller flera kompisar.
Kindergartens ”badrum” ser ut nästan som en fin och välskött offentlig toalett. Det är 5 toalettbås varav 4 är med toaletter i barnstorlek och väggar och dörrar som är ca 130cm höga. Även de flesta handfaten och speglarna är barnanpassade och sitter typ i lårhöjd på mig. Det enda skötbordet är i vuxenhöjd för enkelhetens skull. Ett duschbås för större saneringar finns också.
Alla bord och stolar på hela förskolan (kanske inte i personalrummet men vad vet jag?) är storleksanpassat för förskolebarn. Detta är något som ofta diskuteras på svenska förskolor. Mer anpassat till barnen eller pedagogernas arbetsmiljö? Som förälder tycker jag att allt ska vara barnanpassat på en förskola men jag vet också alltför väl hur en långbent pedagog, som ska knö in benen under de låga borden känner sig. Eller hur lätt det är att glömma bort allt vad man lärt sig om ergonomi och böja sig som en banan när man ska hjälpa barnen vid de låga handfaten, toaletterna och borden.
När det gäller leksaker (så som de allra flesta definierar det) så är de få och det gillar jag. Det finns spel, böcker, material för skapade och rörelse men inte de mängderna jag är van att se på svenska förskolor. Barn är generellt överrösta med leksaker hemma så i en pedagogisk verksamhet ska det vara väl valda saker med ett bakomliggande syfte som barnen får leka med, upptäcka, undersöka, prata kring och samarbeta om. Att det finns ett syfte bakom är inte samma sak som att leksakerna/materialet bara får användas på det sätt som pedagogerna antagligen trodde de skulle användas. Leksaker i plast finns nästan inte och det är jättebra. Några saker finns i plast, tex de gigantiska Legobitarna och det känns ok.
Den enda bilden jag lyckats smygfota utan att något barn sprungit in i bilden är på toalettbåsen. Men det är också de som skiljer sig mest från alla förskolor jag arbetat på i Sverige när det gäller inomhusmiljön. Där förväntas alla barn vara okej med att göra sina behov inför kön av kompisar som väntar på sin tur. Här kan man lämna dörren på vid gavel, bara stänga om sig eller haspa om man vill. Eftersom väggen är typ 130 cm hög finns ingen risk att något barn råkar låsa in sig och få panik utan att det hörs.
Vad spännande det är att läsa om hur det är i tyska förskolor. Går A i stora gruppen och S i mellangruppen? Hur är det med personaltätheten? Är det samma stoj o stim som här hemma eller är det lugnare när det är mindre grejor. Äter A o S smörgås eller frukt där på fm? Vilka spännande toaletter förresten.
Kram från farmor Eva.
Den toan känner jag igen. Jätteskoj att ha varit där och sett den ”live”. Jag ser alla barnens toalettbestyr framför mig.
ram