Hur gick det med skolstarten?

För en månad sen började vårt äldsta barn skolan. Jag har i flera inlägg det senaste halvåret skrivit om skolstarten här i Tyskland och hur det varit för oss. Jag har skrivit om skolmognadstester, allt material som krävs att föräldrarna köper och så schültüten förstås. 

Ni som följt oss kanske kommer ihåg att vi sökte en plats i den tvåspråkiga klass som skulle startas detta läsår. Den klassen kommer att ha undervisning både på tyska och engelska till skillnad från de övriga som kör allt på tyska. 74 barn sökte de 24 platserna och den första skoldagen tillkännagavs vilka barn det var som fått platserna. Att klasslistor skickas ut innan sommarlovet är det inte tal om här. Ingen visste alltså vilka kompisar de skulle gå med eller om de skulle gå i den tvåspråkiga klassen innan första skoldagen. Nu visade det sig att vår son fick en plats i den klassen och vi var såklart väldigt nöjda och glada. Det var däremot inte många av de föräldrar vars barn inte kom med bland de 24. Det hela utvecklade sig till en liten administrativ soppa då det visade sig att ett barn vars föräldrar inte kryssat i att de ville ha en plats i den tvåspråkiga klassen fick det ändå. En missnöjd pappa hade innan det stövlat in på rektorsexpeditionen och på något sätt fått dem att skriva in hans dotter i klassen, så nu är de 25 barn. Hujjeda mig säger jag bara, min mammakompis som velat få in sin son i klassen gick runt som ett åskmoln i en vecka innan hon lugnade ner sig. Innan hon hade lugnat ner sig försökte hon göra samma sak som den missnöjda pappan, utan resultat. 

På bilden ser ni den shültute vi ordnade inför den allra första skoldagen. Jag måste erkänna att jag var lite nervös att den skulle se helt annorlunda ut jämfört med de andra barnens eftersom att jag aldrig någonsin sett en i verkligheten, bara på bild. Som tur var var det väldigt stor variation på de där strutarna som de små ettagluttarna bar runt på i skolan första skoldagen. Några hade fått fantastiska kreationer med dekorationer och piff och pynt i massor. Några var enklare med mindre dekorationer och mer klistermärken. De allra flesta var i papper, en jag såg var tovad i ull (!) Strutarna var sedan fyllda till max med presenter och godis. Några föräldrar hade varit smarta och lagt i ett gosedjur som tog mycket plats. Eftersom vi nästintill är analfabeter när det gäller tyska skoltraditioner var vi inte lika smarta men det tar vi igen nästa år. Då är det ”på att” igen när lillebror börjar skolan. 

Vill du läsa de inläggen jag tidigare skrivit om skolstarten hittar du den lilla listan här.
Imorgon har vi ett skolbarn i familjen.
Skolinskrivning för storebror.
Skolmognadstest
6 månader till skolstart.