Igår hade jag en liten trevlig lista på trevliga trevligheter att ägna min dag åt. Det gick sådär för mig men va tusan, listan finns ju kvar.
Det jag hade på min lista var
- att blogga järnet och förbereda helgens inlägg.
- klippa ihop fler av Lanclins julkalenderluckor som ska publiceras på Youtube varje morgon under december. Du prenumererar väll på Lanclins Youtubekanal så du inte missar detta mästerverk?
- välja ut och redigera bilder till kommande blogginlägg.
- ansöka om Visum för att komma in i Uganda.
- lunchdejta med min tandempartner och tyskalärare.
- delta i Schulkindergartens julpyssel med hela familjen.
- fortsätta därifrån till lite fredagsmys på Ingolstadts julmarknad som öppnade i förrgår.
Endast två av dessa punkter gick att genomföra för min kropp ville liksom inte vara med över huvud taget. Det började med att jag drömde riktigt märkliga drömmar, vaknade väldigt tidigt och var supertörstig. Det där med drömmarna är jag van vid men att vakna innan 6 och dessutom vara jättetörstig var lite märkligt.
Jag brukar ändå vara lite sugen på frukost när jag väl kommit upp men nu var alla hungerkänslor som bortblåsta och jag kände mig verkligen inte i form. Ungefär som när man håller på att bli sjuk kände jag mig och bara väntade på att febern skulle komma. Men den kom aldrig, däremot kände jag mig mer och mer hängig och stel i kroppen.
Efter att ha lämnat det ena barnet i skolan deckade jag i soffan, kollade på en deppig dokumentär, drack te och tyckte väldigt synd om mig själv. Jag passade även på att sms:a min lunchdejt och avboka. Deppigt värre.
När jag vilat en stund tog jag tag i det där med att ansöka om Visum till Uganda som jag ska åka till om några veckor. Jag ska skriva mer om det när jag är piggare för det är väldans spännande. Även några luckor till Lanclins julkalender på Youtube blev klara så jag får ändå vara nöjd med det lilla.
Appropå Uganda så kom jag på varför jag mådde som jag gjorde sen. Jag fick den sista vaccinationssprutan inför resan i tisdags och det är antagligen den som spökar. Jag får alltså skylla mig helt och hållet själv men kostar ändå på mig att tycka synd om mig själv när jag har chansen. Det är trots allt öken och väldigt trist att inte vara pigg. Missade champinjon- och ostcrepesen på julmarknaden gjorde jag också.
Som sagt, listan finns kvar och snart känner jag mig nog bättre. Trevlig helg hörrni kära läsare!
Fniss…
🙂
Krya på dig!
Kram Lena
Tack Lena 🙂
Aaww.. men det går bättre nästa gång! Jag ser fram emot din julkalender!
Nästa fredag, då jäklar! 🙂 Roligt att du ser framemot Lanclins julkalender, det gör jag också 😉
Stackars dig! Man får lov att tycka synd om sig själv ibland. Även om det är självförvållat! Uganda låter spännande. Jag ser fram emot att få höra mer om det.
Kram
Birgitta
Ja igår var det väldans synd om mig men idag är jag nästan som vanligt, det måste ha varit vaccinationen 🙁 Jag ska skriva lite om min resa till Uganda i veckan tänkte jag 🙂
Hoppas att du mår bättre snart! Jag har inte ens fattat hur man gör för att följa en Youtubekanal (jag vet, skärpning!). Om man följer, hur får man uppdateringarna? Vi har oxå en kanal och har säkert två följare eller nåt 😉
Jag mår nästan som vanligt igen nu, bara väldigt stel i kroppen 🙁 Om du loggar in på YT och söker på Lanclin så kommer bla min kanal upp. Gå in på den så ser du den röda prenumereraknappen vid kanalnamnet 🙂
Glömde skriva att jag har YT-appen där jag får notiser (om jag vill) när någon publicerat nya klipp. Det kan man säkert få på något sätt även utan appen.
PS: Ni har 3 prenumeranter, jag är en av dem 🙂