Att resa närmre naturen

Våren va riktigt segstartad i år. Men så kom dagen då vi hämtade vår husbil i fredags och vi fick uppleva något som liknade en ljum sommarkväll. Helt underbart!

Vårens första padda

När vi hade parkerat husbilen vid en av helgens ställplatser och börjat packa ut grejer för kvällsmatlagningen fick vi se något kravlande längre bort på parkeringen. Det första som slog mig va ”råtta” men det passade inte in på rörelsemönstret.

För det va ju en padda, en jättefin padda! Stor och kraftig och med målmedveten blick kravlade den sig från ett vattendrag, över parkeringen, simmade över nästa vattendrag, kravlade upp och försvann ut i våtmarken på andra sidan. Så fint att se.

Inte vårens första men väl en trana

När vi körde vidare på morgonen passerade vi detta våtområde där denna fågel gick. Här såg vi förutom den här fågeln en hel svanfamilj som simmade runt med gråulliga ungar, så himla fina. Det var det slutgiltiga kvittot på att våren är här.

Jag har aldrig sett en trana så nära förut så det där fluffet på bakdelen kände jag inte igen. Jag har mest bara sett dem på håll och hört dem trumpeta. Men efter lite googling och koll i fågelböcker såg vi ju att det såklart va en trana. Dagens lärdom, check!

Att resa nära naturen

Det är sånthär som är så himla roligt att få uppleva när man reser närmre naturen, inte bara i Sverige och inte bara på motorvägar och tågrälsar (eller i luften). Min absolut starkaste resupplevelse är dofterna, värmen och synen av Ugandas natur från safaribilen som skumpade fram på dess savann. Det var ren naturmagi och något jag otroligt gärna upplever igen.

Ugandas savann känns dock just nu långt från våtmarkerna kring Hallstad ängar här i Östergötland, men ändå inte. Lyckan att få se vilda djur gör något med mig oavsett världsdel och när allt kommer ikring så lyser samma sol på Ugandas giraffer och Sveriges tranor.